När fokus, tid och pengar inom företagen läggs på att leva upp till samhällets hets på en digitaliserad värld, där ordet transformation är vanligare brukligt på arbetsplatsen än god morgon till kollegorna, har mycket av det hälsosamma klimatet av fokus på vad som skapar prestation hos medarbetarna på vardaglig basis förflyttas till en hörna hos personalavdelningen, som ironiskt nog försöker hålla näsan över vattenytan i att enbart hantera utmattningsymptom sprungna ur det digitala samhället med gränslöst arbete som en konsekvens.

Att individer konsumerar allt mer kaffe, att energidrycken blivit lika vanlig som ett glas mjölk till mellanmålet för barn och fruktkorgen är den nya heliga kon för vuxna, görs inga fördjupade analyser eller diskussioner runt ledningsborden. Frågan av hur vi skapar balans i energisystemet hos anställda för att orka leverera mot dagens höga krav är som bortblåst, och likt illusionisten förmåga att desorientera har rädslan för att missa det digitala tåget satt klorna så djupt i hjärnbarken hos beslutsfattare och personalansvariga att det konsumerar hela deras omvärldsbild. Kan man klandra dem, absolut inte. Om hela matindustrin har lyckats att intala den enskilda individen om förträffligheten av att välja en nyckelhålsmärkt vara för att den är kalorifattig, men innehåller sötningsmedel som direkt orsakar en rad läskiga anatomiska konsekvenser som leverfettma, så är det inte konstigt att organisationer känner stress och press över digitaliseringens enorma kraft. Dessutom finns den konstant mitt framför oss, hela dygnet, alla dagar, och dessutom är mycket viktig och har en betydelse som kan vara svårmanövrerad för en beslutsfattare att omfamna.

Det finns ett antal saker som gör det här med näringen väldigt politiskt laddat och dessutom väldigt svårt, så låt oss titta på några saker som kan räta ut några frågetecken och ge perspektiv på tillvaron. Först så är människan designad likt våra vegetariska vänner i naturen, det vill säga vi har en lång tarmkanal för att hantera fibrer och en långsam matsmältning, vilket är synonymt för växtätande varelser som elefant och apor utan huggtänder varpå deras huvudsakliga kost bygger på växter och gröna blad med en och annan smaskig banan som bonus. De största landdjuren på planeten är växtätare av en anledning, för det är från växter som vi får de bästa kalorierna inklusive proteiner. Köttätande varelser, har huggtänder, kort tarmkanal då deras starka magenzymer snabbt bryter ner de gamla kadavren, och är generellt sätt mindre än de stora växtätarna då födan är mindre näringsrik.

Det andra är att vi har skapat och förfinat råvaror antingen genom manipulering, eller genom att förfina processen och utvinna delmängd av en råvara. Dagens äpplen, apelsiner och så vidare som ligger i köpdiskarna för konsumenterna har en enda uppgift, att locka dig till köp och tillfredställelse, det innebär att de är de sötaste, mest perfekta och ofta framdrivna frukterna som presenteras med syftet att smaka så sött och gott som möjligt. Då allt finns i överflöd har behovet för att tillgodose så som specifika mineraler och vitaminer delvis gått förlorat, olika vitaminer från frukter kommer lika enkelt idag i en palett av färger och former, inte minst via kosttillskott. Det samma gäller med exempelvis sädesslag och sockerrör. Vete är ett sädesslag som i urminnestider användas för att mätta magar och skapa bröd, där innehållet gett kraft till att orka ett tufft arbetspass, men när man förfinar sädesslagen som exempelvis vete på ett sånt sätt att ungefär två tredjedelar av sädesslaget återstår, blir restprodukten en delmängd som är innehållsfattiga tomma och snabba kolhydrater, men passar dagens konsumtionssamhälle. Dock är det en blygsam jämförelse mot vad sötningsindustrin efter att sockerproduktionen raffinerades och blev en billig var mans produkt och därmed skafferiets okrönte konung för smaklökarna och ett sprakande belöningscentrum. Konsekvens och slutprodukten är överproduktion och lågt pris som tillåter tillverkarna av livsmedel att krydda vanliga konsumentvaror som yoghurt och till och med krossade tomater med rent socker, för att öka beroendet och köplusten hos konsumenten.

Och när sockret sedan bidrog till att uppmärksammas på grund av kaloririkligheten, så kom livsmedelsindustrin runt problemet och skapade sötningsmedel som var kalorisnåla och sötare än socker, med den förödande konsekvensen av att gemeneman som vuxit upp med tesen att få kalorier är bra kalorier tyckte att man hittat svaret på bra mat. Att sötningsmedel ger samma effekt i hjärnan som socker med utsöndring av insulin, eller ännu värre att fruktos lagras som fett i levern och driver upp nivåerna av det så kallade farliga delen av kolesterolet med resultat av både bukfetma och hjärtkärlproblem har strävsamt behövts överbevisats av modern forskning, och några envetna individer då den typen av forskning inte har samma finansiella instrument att tillgå. Det finns helt enkelt ingen ekonomisk förtjänst hos de stora livsmedelsleverantörerna och inom läkemedelsindustrin att komma fram till att broccoli gör under för kroppen. Idag beräknas cirka en miljon människor lida av bukfetma och på toppen av det har nyckelhålsmärkning på vissa produkter honorerats av livsmedelsverket för sitt låga kaloriinnehåll trots mängder av sötningsmedel!

Det tredje är att de tysta råvarorna som inte har en ekonomisk sponsor, som inte uttrycker en specifik fördel med extra fibrer eller inget tillsatt socker som marknadsförs, de syns inte, de lockar inte till köp. Lägg där till att det konkurrerar mot uppskattningsvis över åttio procent i butikerna som är skrikande kartongvaror med all marknadsföring över hur bra det är. Eller på den nivån att energidryckerna äger sportvärlden med extremidrottare som förebilder och snabbkonsumerande digitala media pumpandes i egna kanaler och med hög wowfaktor.

Tillsammans skapar det här mångt och mycket obalans i konsumentleden, där även de insiktsfulla och medvetna personerna omöjligt kan främja sig och bortse för sockrade halvfabrikat, framtagna söta frukter och yoghurts, och en livsmedelsindustri som kan marknadsföra läsk som ett billigare alternativ än mjölk och bubbelvatten till middagsborden.

Att vi sedan gör det ännu mer komplicerat för oss genom att jämföra olika dieter och propagera fördelarna med än den ena än den andra dieten, skapar bara ännu mera förvirring och spelar livsmedelsproducenterna och deras marknadsföringsillusionister än mer i händerna. Det finns inte en diet som passar för alla, människan är mycket mer komplex än så. Och det är helt beroende på livssituation, prestationsönskan, sjukdomsbild, ålder, idrott, vad man önskar av sitt liv, listan kan göras lång och till syvende och sist, så är det inte en magnitudskillnad mellan de olika normala populära dieterna, det är nyanser och marknadsföringsskillnad. Det enorma behovet för individer att hitta den ultimata lösningen, det enkla svaret, driver hysterin på personers religiösa tro till sin diet. Funkar det för dig, perfekt fortsätt, men det finns inget som säger att det funkar för andra.

Så åter till kaffet, energidrycken och fruktkorgen. Kaffet är en samhälls- och socialdryck som skapar en enorm kultur och beslutskraft. Väldigt många beslut tas vid kaffemaskinen, och flertalet trivselfaktorer kan hänföras till fikastunden på arbetet. Beaktandet med kaffet är att personer med utmattningssymptom och ADHD tenderar att dricka mera kaffe, de kan hämta över tio koppar kaffe på en dag, då de är i behov av kickar, av dopamintillförsel som konsekvens av sin åkomma. Men likt energidrycken så ökar det hjärtfrekvensen och stresspåslaget och kortisolutsöndringen, så individen slarvigt formulerat dopar sig själv, för att få upp adrenalinet och orka prestera och utmattningen blir tilltagande. Skall man förbjuda kaffe på jobbet, absolut inte men uppmärksamma att baksidan av konsumtionen existerar. Energidrycken fyller samma funktion som vilket missbruk som helst, rökning, snusning, alkohol etcetera, det är en dryck som av läkare likställs med att åstadkomma samma effekt som av vissa hjärtmediciner för svårt sjuka hjärtpatienter. För ungdomar är det direkt farligt, speciellt i kombination med alkohol, här behöver man kontrollera och erbjuda hjälp för att förstå bakomliggande faktorer till konsumtionen. Energidrycken är ett väldigt tydligt exempel på kraften av vad marknadsföring och vad illusionisten kan åstadkomma med ett riktat och rätt budskap, utan att behöva hantera konsekvensen av produktens efterföljande effekter av en tids konsumtion.

Fruktkorgens ohotade ställning på arbetsplatsen är förbluffande och den naiva inställningen till dess excellens, precis som mjölkens ogenomträngligt goda rykte att den ger starka ben. Ur fettförbränningshänseende visar den moderna forskningen att det är fullkomligen förödande att på eftermiddagen äta en frukt, exempelvis ett äpple som mellanmål. Vad som händer är att sockret i äpplet avstannar all fettförbränning för att börja lagra upp sockermolekylerna i fettdepåer. Glukosen i sockret lagras av insulintillförseln och fruktosmolekylerna i sockret börjar levern lagra upp som leverfett. Kroppen har nämligen inte något naturligt sätt att hantera fruktos, och då aktiveras levern vars uppgift är att hantera gifter som kommer in i kroppen, precis som med alkohol. Så den pågående fettförbränningen ersätts med att hantera ett antal tomma kalorier från det söta äpplet, som dessutom drar igång insulintillförsel och ökar stresshormonet, och slutningen skapar ett nytt sug med ökad hungerkänsla. Så är ett äpple farligt, absolut inte, men man skall beakta tajmingen av ett mellanmål med vilka typer av kalorier och dess påverkan på totalbilden. Det krävs nio äpplen för att det skall motsvara tvåhundra gram gott och blandat, alltså orimlig mängd för att jämföras med godis, men när du summerar den totala bilden av dagens intag av socker, medvetet eller omedvetet så har sockerberikande (inklusive sötningsmedel som rent fruktos) livsmedel tillsammans med det söta äpplet överstigit daglig rekommenderad normalkonsumtionen med milslängder och bidragit till de numera ofantliga sjuttio kilo socker som årligen konsumeras per individ. Diabetes 2 är inte längre en så kallad åldersdiabetes, den existerar långt ner i åldrarna som en direkt konsekvens av sockerintaget från alla typer av söta varor inklusive frukt.

Vad skall ledningen göra? Det finns otroligt mycket prestationsåtgärder att göra med relativt små insatser för personalen och i förhållande till digitala transformationer en spottstyver av investeringen. Genom att förse kroppen med rätt energi kan man motverka stress och emotionella svängningar samt öka prestationsförmågan och kontrollera balansen av blodsockernivåerna och hjärnans jakt efter snabba kickar. Våga byta ut snabba kolhydrater till något annat som inte ger den snabba effekten, det finns redan kaffe och te för det ändamålet. Testa att ha nötter, eller fullkornshårdbröd och brieost, eller makrill i tomatsås. Alternativen är flera! Sedan finns det inget som ersätter fysisk aktivitet för att tillgodose kroppen med välmående, bryta ner fettdepåer, kreativitet och en mer utvecklad hjärna. Men att hjälpa personalen med att ha tillgång till rätt energi under sin arbetsdag ger enorma vinster på produktiviteten och motverkar sura emotionella svängningar hos de anställda, som väldigt ofta den strävsamma karriärsdrivna mellanchefen får hantera som bonus till det digitala hjärnspöket.